japp, nu ar det exakt 3 veckor sedan vi lamnade Sverige for Sydafrika. forsta veckorna var varma, men nu har det helt plotsligt vant, och blivit kallt, det kan ha att gora med att forra fredagen nar vi hade ca 42 grader sa bad Emelie om att det skulle bli kallt och svalare. vilket det har blivit. och jag kan saga att jag har inte med mig klader for det vadret. och eftersom husen inte ar uppvarmda sa ar det kallt och fuktgigt inne, men det loser sig alltid, vi klarar oss och snart ska det nog bli varmt igen far vi hoppas.

forra torsdagen sa blev bade jag och emelie sjuka. eller vi madde verkligen itne bra och var trotta, hangiga och madde illa, jag spydde 2 gander pa natten och var helt utslagen pa dagen. men eftersom afriknanerna ar som de ar tyckte de att det avr for att vi art ute mycket i solen, vilket vi inte hade vart, men sedan blev vi battre och vara "foraldrar" var borta forra helgen. pa fredagen hade vi 42 grader varmt och emelie bad sa om kallt vader, vilket vi nu har haft nagra dagar. jag vet att det inte ar kallt for oss i sverige, men eftersom vi kom hit nar det var varmt sa kanns det kallt. till raga pa allt har min forsyldning blivit mer nu nar det ar kallt.

barnen pa forskolan ahr blivit forkylda och de gar kladda som de skulle vara i sverige pa vinterna. lite kul att se, men sen kan man itne saga till heller, for foraldrarna vet ju bast for sina barn.

forra helgen var vi har i Hazawiev och shoppade ltie, for att komma ifran och pa sondagen var det sondagsskoleavslutning, 3 timmar och 30 minuter var det pa, lite segt, men det var itne sa varmt sa det funkade.

veckan ahr vart lite seg, det hander itne sa mycket pa eftermiddagarna och det gor att man itne orkar vara aktiv, vi har tagit flera promenader i omradet och rort pa oss  vilket de inte fattar att vi gor, for alla form av traning ar jobbigt och de klagar ltie pa nar de gatt ca 500 meter. men nar jag sager att jag gar langt varje dag fattar de det inte. sa nar jag kommer he, ska jag stolt fortsatta att ga mina promenader som jag sjalv vill.

det ahr blivit lite strul i familjen, en av vara"broder" pratar itne emd mig och emelie, vi ahre pratat emd varan handledare, mama Agi, och hon har pratat med honom tror vi, men han svarar inte nar vi fragar vad feler ar ller om vi har gjort natt.
det har gjort attt det ahr blivit en konstig stamning i familjen och det har gjort att hemlangtan vart pataglig och vi har vid vissa tillfallen raknat ner for hur lange de det har kvar till vi star pa svenska mark igen. men det kommer att losa sig och tror itne att det kommer vara sa har hela tiden., men det gor att man inte har nagon ro hemma och gar runt pa nalar fopr att inte vara i vagen.

igar nar vi gjrode frukost, havregrynsgrot, sa kom Micke och sa till oss att vi skulle dela med oss av den maten vi gjorde, aven om de itne ater frukost ochd e itne fattar att man behover ha mer an te och vitt brod. sen sa han att om vi kopte godis skulle vi bjuda dem och inte ha det for oss sjalva.
"eftersom ni ar i sydafika nu sa maste ni bli som oss", det sa vi till var mama Agia och hon satt att det inte var nagot vi skulle bry oss om.
Micke verkade inte riktigt forsta att vi inte har sa mycket pengar att rora oss med och han fattade itne att vi betalar hyra for maten. det ar en annan kulturkrock som jagt ror gor att vara syskon kan bli lite irriterade pa oss, for vi pratar lite om att vi ska resa till Durban och Kapstaden senare och mama och papa kozha sager vad som ar bast och tycker att det ar kul.

det ar verkligen inte alls samma forutsattningar som vi har hemma. nar man fragar vad de vill med sina liv, da ryker de lite pa axlarna och sager att de inte rikgit vet, att de vill bo hemma tills de komer pa det, aven om de itne har nagon inkomst eller liknande.
samtidgt visste vi att det skulle vara annorlunda, men de verkar tro att bara for att man ar vit sa har man inte alltid jattemycket pengar.

Mandla, han som ar sur pa oss, tycker att vi som missionarer ska vara odmjuka och dela med oss av det vi har.
men det ar bara att bita ihop och sen tanka pa att detta inte alltid kommer att vara sa. men det gor att hemlangtan ar storre an vad den skulle kunna behova. men som vi sagt till varandra, kommer vi bara over ul sa kommer det ga bra.
over nyar ska vi till Mosambique med mama Agi, papa Sibia och deras 2 barn, det kommer nog bli trevligt det med.

hoppas att ni har det rikigt bra dar hemma och glom itne bort oss!

Kramar Anna

(aterkommer med mitt nya nummer, stina kan du lagga in det??