Åter igen är det fredag.

Då var det åter igen fredag. Efter en vad som har känts som en ganska lång vecka, med praktik varje dag, och vissa kvällar, hinna med att vara lite social mot de i huset och hitta på saker. Igår började vi se Hunger Games part 2 för att se den tredje nästa vecka. 
Samtidigt har vädret varit väldigt oregelbundet och det har varit varmt vissa dagar, medan det andra kvällar har känts som det har varit storm utanför. 
Vilket det lyckligtvis inte har, men ändå. Då har jag varit glad och tacksam att kunna ligga inomhus i en säng, och trots att temperaturen i de sydafrikanska husen inte är så mycket på kvällarna, då det inte finns några element. 
Men även de kvällarna har tankarna gått till de människorna som jag möter på soppköket varje dag, och som inte sover på mer än några kartongskivor och kanske haft tur att hitta för skydd natten om det regnar eller liknande. 
Även om de människorna i princip inte har någonting, så är det några av dem som är de ärligaste och lättaste att prata med, som jag har träffat. 
 
Visserligen kanske inte deras story stämmer till hundra procent. De kan lätt ha hittat på en del, och det gör att de har börjat tro på deras historier mer. 
I början av veckan hade jag ett samtal med en man vid namn Nick. Han har levt på gatan/ olika härbärgen i större delen av livet. Det som skiljer honom från de flesta andra är att han är vit. 
När han började prata om sin familjs historia, om hur hans familj var ganska rika, att hans pappa hade mycket pengar och saker.
Det är en tanke som jag ofta får när jag pratar med folket här att många har rest och jobbat på bra ställen. Tex som säljare, eller inom IT så de har kunnat få resa över världen. Men på bara ett ögonblick så kan det försvinna, och blir de tex sjuka kan de så lätt hamna utan för samhällets stolar. 
Men något som till skillnad från hemma är att här är det så öppet att prata om att det finns hemlösa och liknande. Här är de flesta öppna med att det finns och att de själva levt på gatorna. 
Samtidigt är det väldigt stora kontraster här, och det är stor skillnad på klasserna. I vissa områden kan det finnas stora, dyra och exlusiva hus, och bara på andra sidan vägen finns det en liten kåkstad.
 
Det är så som det är, och klyftorna blir allt större. En del skyller på regeringen, på ANC (?) som nu sitter och styr landet. Vissa andra hävdar att klyftorna kom redan efter att Apartheid slutade runt 1995, när Nelson Mandela kom att bli president. 
Något man kan se som gör att de hemlösa är utsatta är att så fort de går i ett område, och kanske inte har de rätta klderna för det området, tex lite finare områden, så kan polisen komma och hämta dem och behandla den lite som de vill. Såg ett liknande händelse från vårat köksfönster för några dagar sedan. Två poliser drar in en man i polisbilen, men hans fot och halva vaden är fortfarande utanför dörren, varpå polismannen tar i med all kraft och drar igen dörren, med mannens ben emellan. Många säger att polisen här är mutat, gör som de vill och använder för mycket våld.
 

Kommentarer
Postat av: K- S

Hunger games har de lyckats bra med såväl böckerna som filmerna hittills.
Även om personerna vill ljuga så kanske det kan vara en stund för de att må bra, få berätta en del av sin historia skildrat på ett vis som de föredrar. Fint av dig att lyssna!

2014-11-24 @ 19:12:17
URL: http://dinkelhoppare.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback